Norrbyskär!
Det var helt underbart trevligt på ön!
Vi kom fram vid 18.30 och valde med vilka man skulle dela rum.
Jag hamnade i ett rum med 6 vänner. Kvällen försvann i en hast. Vid 22:00 var det riktigt mörkt och vi gick ljus stig med tända ljus placerade över ön. Dett var lungt och harmoniskt, tankarna gick och det gjorde jag med.
Vägen tog plötsligt slut och jag säg vatten framför mig. På andra sidan låg en flotte som vi drog till våran och tog oss i mörket över till andra sidan. Det var helt underbart älskar mörker och vatten och kombinationen av de två var en hit. Plötsligt var det dags för bastu. Precis vad vi behövde eftersom det saknades värme i luften!
Lördagen kom och även 4 metersbanan, jag tycker inte om höjder. 4 meter upp kom jag IGEN och hela banan gick fort, det är det där sista momentet som inte känns riktigt okej att hoppa ut i intet och gunga tills man tappat höjd... Stod några minuter och kontenplerade om jag verkligen skulle utsätta mig för detta hopp igen.
Instruktören som stod brevid visade gott mod och försökte övertala mig. Plötsligt sa instruktören: men greppa bara repet (selen) något jag gjorde, - sen kan och då var jag plötsligt inte på 5 meters punkten utan yes i luften. Jag fick en liten knuff och seglade sakta ner mot marken. Det är en underbara känsla som sprider sig när man känne luften pressas mot ansiktet. Att få falla och fångas upp i en gungande rörelse.
Instruktörern visste att det var okej och jag skulle ändå hoppat :P
20 meters hoppet som kallas supergungan får vänta ett år till, vem vet nästa år kanske jag får för mig att det är skönt att bara falla och falla och falla 15 meter.

Kvällen bjöd på badtunna som vi eldat upp till 40 grader. Höstvädret som vi har i norrland mojnade och molnen som tidigare varit på himlen försvann och öppnade upp för tusentalsstjärnor. Det slutade med att vi var 18 stycken i tunnan och vi stod upp!

Hemma igen!
Borta bra men hemma bäst

*pinamarina*